Israeler och palestinier har samma semitiska rötter.
I den tro som föddes i två-flodslandet Mesopotamien vandrade deras gemensamma anfader Abraham längs den fertila halvmånen mot Kanaans land.
Abraham var enligt legenden ledare för nomadstammen Habiru (Hebréer). Väl i Kanaans land slöt Abraham ett förbund med den monoteistiska guden Jehova och grundade en religion som han kallade Israel i landet Israel. En nation av israeliter som senare skulle komma att splittras i två delar varav den södra kom att kallas Juda och som i modern tid kommit att beteckna den judiska staten i nationen Israel.
Abrahams första fru Sara födde enligt legenden Isak, som blev israeliternas nationsfader. Av Abrahams säd födde Hagar Ismael, som Mohammed och Islam proklamerade som anfader.
I Jerusalem uppförde kung Salomon israeliternas första tempel vilket dock förstördes av Nebukadnezar. Herodes byggde 500 år senare det andra templet, som förstördes av romarna, varefter israeliterna skingrades över Mellersta Östern, Asien, Afrika och runt Medelhavet. På samma plats uppförde Islam den moské som än idag står på Tempelberget i Jerusalem.
Israeliterna vann stort gehör för sin monoteistiska tro och många etniska grupper konverterade till den nya tron. Med tiden förändrades israeliternas religion och efter den babyloniska fångenskapen återvände en skolad elit av israeliter som kom att dominera de trosfränder som blivit kvar i Israel.
Ständigt konfronterande andra samhällssystem, såsom den grekiska och romerska, envisades israeliterna med att hålla fast vid sin tro. En avgörande katastrof inträffade då romarna besegrade det judiska folket under det första århundradet e.kr. och under närmare två tusen år levde judarna därefter i en dröm om att komma tillbaka till Jerusalem och Sion (därav begreppet Sionism)..
Under romartiden föddes Jesus och gav upphov till en ny sekt inom judendomen kallad Nazaréer, efter Jesus hemstad Nazareth i Galiléen. Efter hans död och uppståndelse växte den nya rörelsen till en världsomfattande religion under benämning Kristendom efter grekiska ordet Christos som betyder den smorde, som i sin tur är baserat på den judiska legenden om en kommande Messias som ska smörjas till kung..
De personer som inte instämnde i synen på Jesus som Messias fördrevs och fann tillflykt i Mellersta Österns östra regioner, där de tillsammans med judiska doktriner fick avgörande inflytande på den tredje monoteistiska religionen - Islam - som Mohammed skapade.
Skillnaden mellan de tre religionerna är att medan både Kristendom och Islam är missionerande och omfamnande alla etniska grupper som vill tillhöra dem, är judendom inte intresserad av att omvända icke-judar. Denna form av etnisk särart och de uttryck det fått som proklamerat utvalt folk bland all världens människor, kan implicit uppfattas som en form av rasism, även om ortodoxa judar bara vill bli lämnade i fred och invänta Messias.
Ett märkligt resultat av denna Messiaslängtan är att en judisk ultra-ortodox sekt, Neturei Carta i Jerusalem, har varit i Iran och bokstavligen omfamnat Irans president Ahmadinejad, som uttryckligen vill utplåna Israel. Neturei Carta anser att den sionistiska drömmen om att återupprätta Israel förhindrar Messias återkomst. Hamas och Neturei Carta har alltså som gemensamt mål att Israel inte ska existera!
Judendomens utvaldhet ställdes mot Kristendomens proklamation om att Jesus var Gud förkroppsligad och alltså den rätta läran, medan Mohammed hävdade att bara han hade rätt förstått Allahs vilja (Benämningen Allah kommer från hebreiskans Eloha).
Bråket gäller alltså vem som har rätt, trots att alla tre religioner har samma Gud och delar monotoismens genealogi. Detta världsliga behov av att ha rätt och vara bäst har fått förödande följder för alla tre religionernas utövare. Kristna mördades av romarna. Judar och muslimer mördades av korsfarare. Progromer har följt judarna genom historien. Nazister mördade sex miljoner judar under andra världskriget. Muslimer krävde underkastelse av judar för att tillåta dem bo i Arabien. Muslimer mördade judar i Hebron 1929. En fanatisk ultra-ortodox jude mördade muslimer i Hebron 1994.
En av de stora stötestenarna är kravet från rådande islamistiska uttolkare att ett tidigare islamskt område måste återerövras. Hänsyn tas alltså varken till andras rätt till ett visst land eller om ett folk varit före Islam på en plats.
Dock grundar doktrinen sig på uttolkningar av Koranen som av reformvänliga imamer kan tolkas annorlunda. Islam är ingen krigisk religion och det framhålls även förbud mot att döda judar såväl som kristna, eftersom alla tre tillber samma Gud.
Till och med medlemmar av samma islamistiska rörelse - exempelvis Muslimska Brödraskapet - kan ha så skilda medlemmar som Hamas ledare Haniyeh och Turkiets premiärminister Erdogan. De tolkar islamistiska doktriner på så olika sätt att Erdogan sluter militära kontrakt med Israel medan Haniyeh ser som sin uppgift att förgöra den judiska staten.
Framtiden ligger förmodligen i nytolkning av heliga urkunder där texternas essens möter det globala behovet av fredlig samexistens, alla människors fundamentala rätt till arbete och försörjning, alla människors rättmätiga krav på existens inom erkända gränser och krav på att få leva i fred och frihet.